- för nöjes skull

Kul...tur är hälsobringande

Studie: Konstutställning, konsert-, bio- och teaterbesök skyddar mot cancerdöd

FORSKNING. Strax innan millenniumskiftet gestaltade skådespelaren Robin Williams den humoristiske och hälsobringande läkaren Patch Adams. Hans budskap att roliga upplevelser främjar hälsan är kanske inte så förvånande, det har var och en både känt och förstått. Mer överraskande är det att dessa teorier inte praktiseras i större utsträckning i modern tid.

   – Men, även om det inte är rutin att använda musik, dans och bild inom primärvården så arbetar man med kultur inom viss terapi, som sociodrama och psykodrama, säger Lars Olov Bygren professor emeritus vid före detta socialmedicinska avdelningen, Umeå Universitet. Inom sjukvårdspolitiken ligger kulturen långt ned på agendan, men i topp i kulturpolitiken. Bygren befarar att vetenskapen faller mellan dessa båda stolar.

Uppföljande studie

Just nu arbetar han med att färdigställa sin senaste studie som ska publiceras till hösten. Den visar att teater- och konsertbesök markant minskar risken för att dö av cancer. Det var redan för tio år sedan som han publicerade en liknande studie, Unequal in death, då drygt 12 000 vuxna svenskar intervjuades om sina kulturella vanor. Kontentan var att nöjesevenemang hade en positiv effekt på överlevnaden i största allmänhet.

   – Nu har vi följt upp den studien med fokus på cancer och ser att de som sällan gick på bio, teater eller liknande löpte dubbelt så hög risk att dö i cancer jämfört med de som ofta gjorde det, fortsätter Lars Olov Bygren.

Komplexa samband

Den här gången har 9 000 svenskar intervjuats om sitt hälsotillstånd, rök- och motionsvanor och i vilken utsträckning de besökt olika kulturevenemang. Enligt forskarna spelar människans utbildningsnivå ingen roll för överlevnadsgraden och i studien har man tagit hänsyn till ålder, kön, inkomst, socialt nätverk, långtidssjukdom, rökning och motion. Alltså, den som motionerar lite och röker har också nytta av kultur. Det verkar vara ökad stresstålighet och sociala faktorer som är förklaringar till kulturens goda inverkan på hälsan.

   – Det finns också en immunreglerande mekanism, länken mellan hjärnan och immunsystemet går via lymforganen och hypofysens hormoner. Bland annat hormonet prolaktin bättrar på immuniteten, och dessa samband kan vara orsaken till att känslomässiga tillstånd påverkar infektioner.

Professor emeritus Lars Olov Bygrens gamla enhet - socialmedicin - är numera nedlagd i Umeå och har i samband med hans pensionering gått upp i epidemiologi och folkhälsovetenskap, som i huvudsak lägger krafterna på internationell hälsa med tonvikt på u-land. Numera finns det ingen vid universitetet som driver den här forskningslinjen.

FOTO: UNIVERSAL STUDIOS

Vem gör spännande upplevelser bäst nytta på – var skulle en satsning från sjukvårdens sida hjälpa mest?

   – Kultur hjälper inte de allra äldsta, tvärtom kan demenssjuka ta skada av för mycket stimulans. Barn och ungdomar gör så mycket spontant, men för dem mellan 55 och 75 år skulle ett program inom sjukvården göra stor nytta. Studien visar att det just är människor över 50 år som är minst kulturellt aktiva.

Hur ofta måste man vara kulturell för att det ska ge medicinsk effekt?

   – Det är svårt att räkna ut. Men av de som ligger i topp, cirka 25 procent av de tillfrågade, gör något speciellt en gång i veckan, berättar Lars Olov Bygren.

Inte viktigt på landet

I den färska cancerstudien framkom att kultur har störst betydelse för den som bor i stan. På landet är det inte lika betydande, om det beror på det mindre utbudet eller att man får annan stimulans där är oklart. Kan man säga vilken typ av evenemang som är bäst ur  ett hälsoperspektiv?

   – I den första studien utmärkte sig bio, konsert, konstutställning och museum signifikant, men även kyrkobesök, idrottsevenemang och teater bör ge medicinsk effekt, avslutar Bygren. Det ska alltså var live – då verkar vi må bäst och längst.

Av Lill Eriksson, 070615

Fotnot. Det är inte nödvändigtvis samma människor som deltog i den första studien och som nu har följts upp. Enligt Bygren är det åtminstone samma urval som Statistiska Centralbyrån arbetat med.