HAVSDRAMA. Det fanns 123 svenskar ombord. 34 överlevde. Det har nu gått nästan 100 år sedan Vita Stjärnlinjens lyxfartyg Titanic kolliderade med ett isberg i Nordatlanten. Strax före midnatt den 14 april 1912 fanns det ingen annan räddning än de alldeles för få livbåtarna. Vattnet var iskallt och alla som låg kvar när det första räddningsfartyget Carpathia nådde olycksplatsen, 64 mil söder om Newfoundland, var döda. De överlevande från livbåtarna bärgades, men av de 2 207 människorna ombord på Titanic, försvann 1 495 människor ned i djupet tillsammans med det ”osänkbara” fartyget. Det skriver den svenske etnologen Claes-Göran Wetterholm i sin bok ”Sagoskeppet”, som utställningen på Tivoli i Köpenhamn delvis baseras på.
Utställningen om båten och jungfruresan har tidigare visats på ett 25-tal platser i Europa, däribland Stockholm. Wetterholm är expert på RMS Titanic och ägare till en stor samling föremål med koppling till fartyget. Han har skrivit flera böcker och är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen.
På 3 800 meters djup hittades vraket 1985 och sedan dess har expeditioner fotograferat och bärgat föremål från Titanic. Detta kan besökarna nu se i Köpenhamn samt uppleva återskapade interiörer och läsa brev från omkomna. I entrén på H.C. Andersen-slottet får man som besökare en mp3-spelare som guidar genom utställningen, på svenska om man vill.
Det berättas bland annat om det äkta paret Edvard och Gerda Lindell från Helsingborg, som kastade sig i det iskalla vattnet precis innan Titanic sjönk. De simmade till den sista livbåten. En annan svensk, August Wennerström, nådde också fram till båten, men bara han och Edvard
 Edvard och Gerda Lindell.
|
lyckades klättra upp i den. Båtens segeldukssidor var inte uppe och de nödställda stod med vatten upp till knäna. Edvard frös ihjäl och Gerda klamrade sig fast vid relingen. Men Wennerström fick aldrig upp henne. Senare har hennes guldring hittats på båtens botten och skickats till hennes familj i Skåne.
En annan av de få överlevande tredjeklass-passagerarna var Velin Öhman från Mariestad. Hon kom med i en av de sista livbåtarna, där också Hilda Hellström från Borlänge satt. Enligt henne tog Velin fram en flaska konjak som de delade för att lugna nerverna.
Snickaren Mauritz Ådahl var gift och hade två döttrar - hela familjen hade tidigare bott i USA. Han reste med Titanic för att tjäna snabba pengar i USA, efter att ha köpt en markbit i Asarum där han skulle bygga hus åt familjen. Han reste via Köpenhamn och skriver om det i ett brev som finns med på utställningen. Hans resesällskap är två andra Blekingebor, John Holm och Adelia Landegren. Adelia skulle egentligen rest från Köpenhamn med Skandinavien Amerikalinjen, men lät sig övertalas på tåget dit av Ådahl och Holm, att istället följa med på Titanic. När de senare hjälpte henne till en livbåt trodde ingen av dem att det egentligen var någon fara. Men det var det sista Adelia såg av dem.
I utställningen finns också ett brev från Vita Stjärnlinjens danske agent Joachim Parahl i Nyhavn i Köpenhamn. Det är skickat till familjen efter den svenske tredjeklasspassageraren August Sigfrid Karlsson i Dagsås i Halland. De fick endast det korta meddelandet att Karlsson inte fanns på listan över de räddade.
2011-04-07
LILL ERIKSSON
Fotnot. Utställningen visas i H. C. Andersen Slottet på Tivoli i Köpenhamn året ut. |
– för nöjes skull
