KULTUR. Kultur är en positiv kraft och ett verktyg som kan bidra till att förebygga sjukdom och bryta gamla mönster. Det menar Region Skåne som blev pilotlän 2009 och fick en halv miljon kronor från regeringen för att testa om kultur kan fungera som ”medicin” till sjuka.
– Det är svårt att bevisa hur just den här modellen kan hjälpa människor, men resultaten är så pass intressanta att vi bör titta på hur vi kan gå vidare och studera den ännu djupare, säger Carl Johan Sonesson (m), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne. Nu har regionen i samarbete med Helsingborgs kommun, Capio Citykliniken i Helsingborg, Kommunförbundet Skåne och Finsam utvecklat en modell för hur rehabilitering med kultur riktad till långtidssjukskrivna ska organiseras.
Tanken var aldrig att medicinskt utvärdera deltagarna.
– Kulturen och sjukvården arbetar ofta i varsitt stuprör med helt olika språk och fokus. Det här projektet har handlat om hur man kan samverka och komma bort från de här stuprören, säger Christina Gedeborg-Nilsson, ordförande i styrgruppen för Kultur på recept. Forskaren Sören Augustinsson, fil. dr. i arbetsvetenskap vid Kristianstad högskola har utvärderat projektet och intervjuat deltagarna. Hans slutsats är att Helsingborgsmodellen kan användas med gott resultat.
– Kultur gör oss inte friska. Kultur kan däremot vara en resurs som bidrar till att minska risker för sjukdom och användas för att ta sig ur långvarig sjukdom, säger han. De långtidssjuka inskrivna vid citykliniken i Helsingborg har samtliga fått diagnoser från lätta till medelsvåra depressioner, stress och ångest, långvarig smärta i nacke, axel, rygg samt generaliserad smärta. För de flesta har det handlat om både värk och psykologiska besvär. Flertalet av dem har inte varit storkonsumenter av kultur tidigare.
Vad har de sjuka då fått göra?
Patienterna har ingått i tre grupper som under 10 veckor fått delta på två aktiviteter i veckan. Kulturen har Helsingborgs stad levererat - 1,5 timme långa evenemang på Dunkers kulturhus, Fredriksdal och Sofiero. Man har fokuserat mycket på gruppen. Sång, musik och gruppvisningar av konst, trädgårdar eller museisamlingar under ledning av kulturpedagoger har stått i receptet.
– Grupprocesser kan, precis som kultur, frambringa fysiologiska reaktioner som bidrar till resurser för att förebygga sjukdom och att ta sig vidare, säger Sören Augustinsson. Deltagarna har inte själva fått välja vad de vill göra.
– Det är bra. Några berättar att de troligen inte hade valt vissa aktiviteter, fortsätter Augustinsson.
Samtliga deltagare har sett Kultur på recept som meningsfulla aktiviteter. Även de deltagare som var direkt negativa och som blev mer eller mindre tvingade att delta. Bara efter några dagars deltagande blev de positiva till projektet. En bra sak för den som är sjuk är att hitta nya perspektiv, bort från sjukdomen. Det gäller att få andra upplevelser, då tänker man och pratar om det istället.
– I sjukvården tillåts man inte skifta perspektiv, där ligger fokus på sjukdomen. I det här projektet har perspektivet varit att bejaka det friska, säger Sören Augustinsson.
Även de som jobbar på vårdcentralen har blivit smittade - nu har en egen kör bildats med en sångpedagog som kommer en gång i veckan och repeterar med personalen.
Men ytterligare forskning behövs innan man vetenskapligt kan bevisa att kultur gör oss friska. Nu ska resultaten skickas till regeringen som ska ta ställning om detta är något att satsa vidare på. Problemet med långtidssjukskrivna (mer än två månader) ses som ett mindre problem idag. De har minskat drastiskt sedan 2006, från 22 000 till idag cirka 6 000 personer.
2011-04-15
LILL ERIKSSON
Så här säger några av de sjuka som provat Kultur på recept i Helsingborg:
”Tyckte det lät väldigt märkligt, men det är nog det bästa som har hänt egentligen. För mig har det gett väldigt mycket att få komma ut och få träffa andra människor, den sociala biten har varit jätteviktigt.”
Man, 40 år, lider av generaliserad smärta och lätt depression.
|
Omoraliskt mycket pengar och tid på nöjen
Att passivt konsumera underhållning kostar mer än vad det smakar menar filosofen Bengt Brülde. FOTO: ANNA REHNBERG
LYCKOFORSKNING. I boken ”Hur viktigt är det att vara lycklig?” skriver filosofen Bengt Brülde om den växande lyckoindustrin. Men enligt honom går vi inte på bio eller tar en drink på krogen för att bli lyckliga.
– Ibland strävar vi efter behagliga känslor på ett ganska direkt och omedelbart sätt, att det ibland är själva njutningen eller upplevelsen vi är ute efter. Tivolibesök, mat, droger, sex, shopping och en bra film är andra medel i vår strävan att må bra.
”Att satsa så mycket på underhållning och konsumtion som vi gör idag är inte bara omoraliskt i en värld som vår, utan det kan också ha negativa lyckoeffekter för oss själva.”
Brülde tror att ett lyckligt liv blir meningsfullt först när man lever moraliskt. Och att det blir meningsfullt av att göra saker med andra, som till exempel att sjunga i en kör. Vi kan också lära oss av lyckovetenskapen, psykologin förklarar varför vissa är lyckligare än andra. Enligt forskarna spelar levnadsförhållanden som arbete, lön, utbildning och om man bor ensam eller tillsammans med någon mindre roll. Det finns heller ingen lyckoskillnad mellan föräldrar och par utan barn. Hur lycklig man är beror bland annat på psykologiska faktorer – som ens personlighet, om man är känslomässigt stabil. Men lycka är precis som med hälsa olika viktigt för oss.
Klart är ialla fall att prylar och ett välbetalt jobb sällan är lösningen. Den som stärker sin självkänsla och lär sig tänka positivt blir antagligen lyckligare. Och att vara snäll mot andra, motionera och ha en socialt aktiv fritid gör oss lyckligare än tv-tittande. Men forskarnas statistik är fylld av undantag. Att gifta statistiskt sätt är lyckligare än singlar gör det inte omöjligt att må bra som singel. Ett av tipsen som läsaren får är att föra lyckodagbok, för att få koll på vad man mår bra av i vardagen. Den med riktigt hög moral lägger varken sina pengar eller tid på opera och krogbesök. Den amerikanske filosofen Peter Unger menar att den moraliske bör offra allt av sitt eget goda för att hjälpa främlingar i nöd. Samtidigt kan ett bio- eller teaterbesök ge kraft att orka engagera sig i moraliska projekt. Enligt vissa räcker det med att vi avstår våra dyraste nöjen och en del av vår lön och fritid för att förhindra stora lidanden. Att ge till någon utanför den närmaste kretsen anses vara särskilt lyckofrämjande.
2011-04-15
LILL ERIKSSON
”Det har varit så positivt. Hur bekymrad, hur ledsen och tråkigt man har haft det så har man lämnat det hemma och gått dit med just inspiration och glädje.”
Kvinna, 33 år, lider av medelsvår depression, ångest och stress.
”Det är trevligt, jag träffar andra och kommer ut och gör något. Många av oss har till en stor del isolerat sig, jag själv har gjort det i alla fall, jag kunde till slut inte gå någonstans överhuvudtaget.”
Kvinna, 37 år, lider av medelsvår depression.
Källa: Region Skåne |
– för nöjes skull
