eventnews.se - nyheter och evenemang i Öresundsregionen och södra Sverige nyheter 120128

Premiären ”Köp mjölk skriv bok”

Lite gubbigt och gammalt kul

HUMOR. Hur roligt får man för 2 000 spänn? Ganska mycket i Lund. Vi köpte biljetter för fyra personer till fredagens premiär av ”Köp mjölk skriv bok”. Komikerduon Johan Wester och Anders Jansson har låtit bygga om handbollsarenan i Lund, för att köra sin humorföreställning där en dryg månad. Publiken slussas in i ena änden, kläs av, får en styrketår i baren, står i kö till toa och placeras sedan i de smala stolsraderna på golvet och uppe på läktarens ena långsidan. Under föreställningen åker garderoben ut i andra änden av arenan, där publiken sen ska fösas ut.

Den stora röda scenen, med en tolv meter lång bildskärm, täcker den andra läktaren. Över oss dinglar ett stålverk fullt av dioder och lampor, som tyvärr knappt utnyttjas. Där uppe sitter också ett gäng ljustekniker, över 20-minuterspausen och genom den två och en halv timma långa föreställningen. Oförklarligt till en början – hur svårt kan det vara att belysa två stillastående gubbar som pratar?

Så sätter det igång. Någon trycker på en knapp och de röda och vita gardinerna rullas ut åt sidorna. Det är lite rörigt i arenan. En fotograf överrumplas av gardinen och ramlar omkull. Logistiken att fylla arenan har tagit tid och folk är knappt på plats efter tre inrop, när det börjar några minuter efter utsatt tid. Ljuset har dämpats och vi omsluts av dunka-dunka-musik som känns mer gubbig än modern. Plötsligt är vi hemma på fest hos Johan och Anders. De berättar lite om sig själva. Skoltiden och uppväxten i Lund på 1980-talet. Då på den tiden, när man hade massor av tid. De sätter fingret på det som många andra redan satt sina fingrar på. Så stressiga liv vi lever idag, så mycket att göra, så mycket IT, så lite tid. Radarparet är snart vid livets krispunkt, som enligt dem infaller vid 46 år. Många i publiken vet exakt vad de talar om.

Wester och Jansson konstaterar att det inte hänt så mycket med dem sedan de träffades i sjuan och sjukade sig i elevrådet. Och verkar rätt nöjda med sin första arenashow. Merparten av publiken håller med. Men i min del av arenan finns dem som betalat för en helt skrattlös kväll. De var kanske med och såg kvällens smilesvarianter på duons tidigare föreställning ”500” och nu förväntat sig något helt nytt. Och tillrest publik känner kanske inte samma lokala samhörighet som Lundensarna. Några av fansen förväntade sig nog också att komikerduon skulle skriva något i bloggen inför biljettförsäljningen.

Showens innehåll är för vuxna, men i publiken finns några få barn runt 10 år. De hänger inte med i de ganska flaxiga turerna. Det blir rörigt med de roliga SMS-meddelanden på storbilden och tvära kasten mellan improvisation och dialog med publiken. Det är inte lätt, för någon, att hitta tillbaka till den röda tråden som vi får anta handlar om lite allt möjligt här i livet. Vad tänker barnen när Johan och Anders visar och kommenterar barnteckningar, om hur det ser ut 50 år fram i tiden? eventnews två unga medrecensenter tar inte de vuxnas skratt åt märkliga uppfinningar och kreativa gestaltningar som ett hån. De ser ännu bättre än de vuxna humorn i bilderna och det är detta nummer som de yngsta uppskattar mest i hela föreställningen. Och så alla grova orden förstås.

Vi som är närmare krispunkten, uppskattar verkligen den ganska synkroniserade dansen, där ljusgubbarna i taket får jobba lite. Och videoinstallationen på slutet och det lilla musikstycket på ipad-gitarr som syr ihop säcken i sista akten. Sången handlar om att man inte behöver göra så himla mycket här i livet. Bara köpa mjölk och skriva en bok.

2012-01-28

LILL ERIKSSON