I snapphanarnas spår

HISTORIA. Någon som följde serien på teve om Snapphanarna? I dag är det fridfullt och tyst bland träden, men under skånska kriget hördes hästarnas hovtramp, vagnars gnissel och krigsrop i fjärran. Nu vill några skogskommuner i Skåne damma av en nästan 400 år gammal historia.

Mystik och myter

I Hässleholms kommun sätter man just nu upp de sista skyltarna till en Snapphanetur som sträcker sig över flera kommuner.

   Snapphanar var ett skällsord som den svenska krigsledningen använde om stråtrövare, skånska bönder och skånska styrkor som stödde eller deltog på den danska sidan i de dansk-svenska krigen under 1600-talet. Med hjälp av en nyutkommen broschyr kan man nu följa någon del av rundturen och uppleva mytiska miljöer, historiska vägar, försvarsskansar och snapphanegrottor. Turen är framtagen i ett projekt som drivs av Osby, Östra Göinge och Hässleholms kommun tillsammans med Regionmuseet i Kristianstad.

Historielektion

Det talas särskilt om snapphanar under skånska kriget 1675-1679. Tidigare meddelade Kristian IV (1645) undersåtarna i Danmark att "fred slutits med drottningen av Sverige och att snapphanar, fribrytare och dragoner skall avhålla sig från all fientlighet mot de svenske”.

   I dag är tanken att medeltidskyrkor, slott som vittnar om gamla strider och gamla gårdar ska ge en bild av livet förr. Ibland annat Göinge finns historier om hjältedåd, förtryck och frihetskamp, men också berättelser om hur människor levde på 1600-talet.

   Det är också i Göingebygden som de årligt återkommande Snapphanedagarna hålls senare i slutet av juli. Då berättas skrönor i skogarna, i grottor och på flottfärder, barn kan gå på Hovdala slotts skattjakt och en 1600-tals konsert hålls i Osby kyrka. Folkets Bio i Sibbhult går ett steg längre och visar filmen Snapphanar för alla Edward Persson entusiaster.

Av Lill Eriksson, 070614

Det råder näst intill snapphanehysteri i de norsostskånska skogarna i sommar.

FAKTA - Snapphanar

En kategori var de skåningar (och danskar) som tog värvning i något av de friskyttekompanier som organiserades på order av den danska kungamakten. Dessa kompanier var ridande förband på 100-200 friskyttar som opererade över stora områden och främst angrep den svenska arméns försörjningslinjer.

Den andra kategorin var helt vanliga bondeuppbåd, där den skånska befolkningen tog till vapen mot annalkande svenska styrkor, denna kategori förekom endast i inledningsskedet av kriget.

Den tredje kategorin var de egentliga snapphanarna, det vill säga stråtrövare som strök omkring i skogstrakterna. Deras plundringar riktade sig inte bara mot den svenska armén utan dessutom (och i en större utsträckning) mot den skånska, halländska, småländska och blekingska civilbefolkningen. Även friskyttarna var tvungna att ordna sin försörjning genom bidrag från civilbefolkningen, vilket med tiden blev en stor börda för de bönderna i gränsområdena och innebar att skillnaden mellan friskyttar och snapphanar blev otydligare allteftersom kriget fortskred.

Allt om Snapphanarnas historia på:

Regionmuseet

Snapphanar.nu

Osby kommun