FORSKNING. Man skulle kunna tro att musiker mår bättre än andra eftersom de flesta mår bra av musik. Men man mår inte bara bra av musik – i vissa situationer kan den göra att vi mår riktigt dåligt. Dessutom kan prestationskraven som yrkesmusikern upplever bidra till dålig hälsa. Enligt Töres Theorell, aktuell med en ny bok där han sammanfattar de senaste årens rön på ämnet, visar forskningen att människor upplever att man blir både piggare och mera avslappnad av musik.

Interaktiv kultur gav pigg publik

Låter det motsägelesefullt? Sambandet musik och hälsa är komplicerat och många olika faktorer spelar in. Musikupplevelser kan leda till både fysiologiska stressreaktioner och nedvarvning. Oftast handlar det om att musiken förstärker en reaktion på en livssituation. I undersökningen Krokus, som Theorell själv varit med att leda 2007, tittade man på den känslomässiga effekten av en rad kulturupplevelser som anställda på fyra olika företag fick ta del av på arbetstid, en gång i veckan under tre månader. Det var kammarmusik, pop, jazz, teater och film. Enligt Theorell var ett tydligt mönster att pigghetseffekten blev mer uttalad vid interaktivitet, alltså att publiken fick vara med och göra saker. Jazzinslaget fick stor glädjeeffekt, men ganska liten pigghetseffekt, medan filmen gav liten pigghet, men stor glädje.

     – Jag tror att man i sjukvården inte insett vilken terapeutisk potential som finns i musiken. Som det är nu har utbildade musikterapeuter ofta svårt att få jobb, säger Töres Theorell. Inom musikterapin går det ut på att förstärka de känslor som patienter behöver för att komma vidare i sin behandling. Behöver patienten bli arg får den ta del av musikupplevelser som förstärker vrede och likadant kan ledsenhet försvinna om man utsätts för ledsam musik. Men behandlingen kräver även psykologikunskaper. Konsekvenserna av alla kulturella upplevelser är svåra att förutse – hos människor med psykiska problem kan våldsamma och svårstyrda reaktioner bryta ut.

Musikterapi i vården

När det gäller smärtlindring har forskarna Cepeda med flera kommit fram till att musikterapi har tydliga, men ganska små effekter. Man fick kritik av Hanser 2006 som menar att suggestion tillsammans med musiklyssning kan vara desto mer effektivt.

     En finsk forskargrupp gjorde nyligen en studie som visar att dagligt lyssnade på självvald musik kan påskynda tillfrisknandet efter stroke och andra områden där musiken visat läkande krafter har varit inom demensvården, parkinsonism, autism och i cancervården. Ny forskning, bland annat på Karolinska Institutet, visar också att långvarig stress gör örat känsligare. Därmed ökar risken att hörseln skadas vid hög musik.

Musik manipulerar

På marknaden släpps nu bland annat bakgrundsfilmer som ska få betraktaren harmonisk - det kan vara en panoramavy över en sandstrand under solnedgång. Filmerna som har ett och samma motiv under hela filmens gång, kan vara i upp till fem timmar och används som konstverk, där det naturliga ljudet och endast små rörelser i motivet ger liv åt bildskärmen.

     – Det finns en kraft i filmerna som är kopplade till vår längtan till naturen, semester och avkoppling, säger Magnus Bergdahl, fotograf på Kaise Design som släppt ännu en ny film i dagarna.

     Det finns en hel industri som bygger på musik som avkoppling och diskussionerna går livliga om musikens roll när det gäller våld och droger. Theorell tycker det är viktiga frågor i och med musikens lättillgänglighet och snabba spridning, sedan länge har den använts av kommersiella och politiska krafter. Forskaren Tagg propagerade för något år sedan för att skolan bör varna och lära ut mer om hur musiken kan manipulera och göra oss oförnuftiga.

Att musiken påverkar oss är inget nytt. I krigstider har man använt marschmusik för att hetsa upp, och afrikansk krigsdans väcker rädsla i vårt undermedvetna även om vi lärt oss att se på den som kulturell manifestation, skriver professor Töres Theorell i en ny bok.

FOTO: KAROLINSKA INSTITUTET UNIVERSITY PRESS

”Jag tror att man i sjukvården inte insett vilken terapeutisk potential som finns i musiken”

Rap och hårdrock för arga

Men något enkelt svar om rap och hårdrock är farlig för ungdomar finns inte. En forskargrupp, Rubin med flera 2001, fann att heavy metal verkar spegla underliggande känslor av aggression och bristande respekt för kvinnor, medan en annan tyckte att rappen var farligare eftersom den utlöser mer ilska. Enligt Theorell visar ny forskning att personer med hög grad av sensationssökande söker sig till hårdrock och de söker sig samtidigt till antisociala grupper. Det är mycket som spelar in. Människans beteende är endast till viss del biologiskt nedärvt. Det kan förstärkas och försvagas av miljön runt omkring. Töres Theorell menar att det aldrig går att säga om musik i största allmänhet är bra eller dålig, eftersom sammanhanget för den som lyssnar alltid är avgörande.

Förenar och eldar upp publik

Även socialt sätt påverkas vi av musiken. Att 10 000 personer på en rockkonsert utför samma monotona armrörelse eller ”headbangar” kan forskarna också förklara. Modern neurobiologisk forskning visar att om en person utför en handling som vi ofta själva utför, så aktiveras de delar av vår hjärna som ger order att vi bör göra likadant. Det är vida känt att snabb musik och hög musik eldar upp oss, men även olika ackord har effekter på oss.

     Andra processer som musiken sätter igång vet man mindre om. Idag vet man dock att den psykiska upphetsningseffekten inte är hälsosam om den blir för långvarig. Energimobiliseringen gör nämligen att ämnesomsättningsprocesserna och hormonella reaktioner försvagas, vilket medför risk för sjukdom. Utmaningen är att stimulera processerna - med musik - och då kan den skydda mot stressens skadliga effekter.

2009-06-02

LILL ERIKSSON