eventnews granskar -

Malmö operas ekonomi 2011

Miljonerna blev till sand

Hur sköts egentligen ekonomin i Öresundsregionens olika evenemangen? eventnews granskar regelbundet aktörerna, särskilt de offentligt finansierade. Den här gången har turen kommit till operan i Malmö, som fått stora omdiskuterade bidragshöjningar.

GRANSKNING. Årets bokslut visar en knapp vinst på 66 000 kronor jämfört med 2010:s 17 miljoner kronor. Trots ökade anslag under året är verksamhetens kostnader högre än biljettintäkter och bidrag tillsammans. Vore det inte för ränteintäkterna från staten, Region Skåne och Malmö stads bidrag på totalt 204 miljoner kronor, skulle operan göra förlust 2011.

På ett år har operans personal rest och representerat för drygt 5,2 miljoner kronor, lika mycket har spenderats på konsulter, styrelse och revision. Lokalerna kostade mer än 29 miljoner kronor och 6,2 miljoner kronor har lagts på marknadsföring, respektive 7,3 miljoner på underhåll. Vi har ställt en rad frågor till ekonomichefen Lars Falkmo om operans ekonomi, men svaren kommer via pressansvarig Torgny Nilsson.

Totalt sett har antalet evenemang minskat från 434 stycken 2008 till 394 förra året. Uppsättningskostnaderna har gått ned något jämfört med 2010. Ändå har personalkostnaderna ökat med 35,5 miljoner kronor - den stora boven till den uppätna vinsten.

Har operan anställt för mycket personal – en ökning med 72 personer på ett år? Vad är det för typ av tjänster?
    – Nej, vi har anställt de vi behöver för att kunna öka antalet föreställningar på stora scenen, säger Nilsson. Vi hade också stora hål i organisationen sedan den tidigare ledningen tvingats dra ner. Det är huvudsakligen scenteknik och skrädderi. 

Villkoret för att få höjt bidraget förra året var att evenemangen skulle öka rejält men bara på stora scenen, från 100 till 150 föreställningar. Eftersom man räknar detta per säsongen 2011/2012, syns helheten först i nästa bokslut.
    Samma period (2008-2011) som evenemangen alltså blivit färre på operan, har bidragen ökat med 33 miljoner kronor. Hittills betyder det att ju mer pengar in till operan – desto färre evenemang ut till skattebetalarna.
    – Antalet totala föreställningar är inte en siffra som borde ställas i relation till antalet besökare totalt, säger Torgny Nilsson. Han menar att skolvisningar och lunchkonserter minskat drastiskt 2011 på grund av upptagna lokaler och att en fond som betalat lön lagts ned.

Den maffiga skylten på operahusets tak är en av de hemliga investeringarna som man inte vill berätta priset på. FOTO: LILL ERIKSSON

Men operaledningen tar inte upp gratisevenemanget på nyårsafton som en orsak. Efter en trög start med en biljettförsäljning långt under budgeterat för Les Misérables vände det till slut. Den musikalen och Madama Butterfly var de enda evenemangen som gick väsentligt bättre än budgeterat.
    – Turnéverksamheten har dragit in någon miljon mindre än tidigare år. Det har huvudsakligen att göra med att Helsingborgs stadsteater, som brukar köpa ett stort antal föreställningar, har tvingats spara, fortsätter Torgny Nilsson.
    Helsingborg har i princip inte köpt något alls under 2011. Men även Operaverkstan i Malmö har dragit in mindre pengar än förra året.
    – Den är vårt laboratorium. Eftersom deras verksamhet bygger på experiment och på samarbeten med skolor, är antalet offentliga föreställningar och deras intäkter alltid fluktuerande.

    Enligt operan har verkstaden också minskat sina kostnader och håller sig inom budget. En bild av hur varje verksamhet går saknas i årsredovisningen.

Biljettintäkterna påverkas också av prissättningen. Publiken vill komma på helgerna när det finns tid över för nöje och evenemang. Genom att justera priserna försöker operan nu få folk att komma på vardagarna, då det ofta finns lediga stolar, i stället för på helgerna.
    – Vi har också infört 100-kronorsbiljetter till i stort sett alla föreställningar.

Operan finansieras av alla skåningar, men både turnéverksamheten och gästspelen har minskat sedan 2007 med ett par uppsättningar. Det rimmar illa med operans mål att skaffa ”större publik och att spela för dem som inte bor i Malmö”. Men operaledningen verkar nöjd:
    – Vi spelar på fler orter än tidigare och allt fler av våra produktioner sänds i radio eller tv och spelas in på skiva, säger Torgny och skyller igen på Helsingborgs ekonomiska problem och långvariga ledarkris när det kommer till totalt sett minskade liveevenemang runt om i Skåne. På hemsidan kan man läsa att turnéverksamhetens publiksiffra 2007 var 10 000 gäster och att ”spelåret 2010/11 har vi mer än det dubbla”. Enligt officiella publiksstatistiken för 2011 blev det 9 602.

Tidigare år har operans skulder varit i nivå med eget kapital. Men 2011 lever operan betydligt mer på krita. Kortfristiga skulder, däribland ännu ej betalda räkningar, har ökat nästan med 27 miljoner kronor sedan året innan och landade på uppemot 79 miljoner kronor. Vad beror det på?
    – Dels har vi en ökad omsättning, samtidigt kan det vara en fråga om tajming, hur läget är just när man bryter året.

    Leverantörsskulderna vid senaste bokslutet, 26,4 miljoner kronor, är fem gånger högre än 2009 då operan endast hade obetalda räkningar motsvarande 5,2 miljoner kronor.
    Till kortfristiga skulder hör också biljetter som sålts, men som egentligen hör till evenemang som arrangeras året därpå.

Varför är förutbetalda biljettintäkterna 10 miljoner kronor högre än normalt?
    – Les Misérables spelade över årsskiftet. Många som betalade sina biljetter 2011 gick inte och såg föreställningen förrän i år. De pengarna ska räknas till 2012 års budget.
    Tillbaka på normal nivå är de omdebatterade pensionskostnaderna, för 2011 cirka 15 miljoner kronor. Året innan fick operan en återbetalning på drygt 13 miljoner kronor, som Statens Pensionsverk hade dragit för mycket under en längre tid.

Renovering av fontänen Tragos för cirka 200 000 kronor var en av de billigare investeringarna på Malmö opera under förra året. Bl a har scengolvet renoverats för 8 miljoner kronor. Men det är inte dansdugligt enligt Skånes Dansteater, som nu måste investera i ett tillfälligt golv att lägga ovanpå vid deras evenemang.

FOTO: LILL ERIKSSON

OPERANS BIDRAG & KOSTNADER SENASTE ÅREN

Senast ökades anslagen med 22 miljoner kronor till Malmö opera. Det hjälpte inte för att täcka chockhöjda personalkostnader. I år ökas bidragen med 26 miljoner kronor.

Det är naturligtvis storproduktionerna som slukar bidragen och ägarnas nya krav kan göra att operans kulturutbud inte blir lika brett. Det viktiga är nu att fortsatt satsa på sådant som folk verkligen vill se på stora scenen. Annars tvingas operaledningen även förklara sig för den breda massan.
    Publikstatistiken är svårtydd. På operan räknar man tusentals besökare som inte betalat biljett. Enligt operan har publiken ökat med drygt 17 000 gäster jämfört med 2010, till totalt 154 000 personer under 2011. Av dessa ska 6 000 fler gäster, mest Les Misérables-fans, ha sett något på stora scenen, där man räknat till drygt 111 000 gäster 2011. Men stora scenen ökade inte mest.

Vad står den huvudsakliga publikökningen på 11 000 besökare för?
    – Den skedde under nyårsfirandet. Det avspeglar sig dock inte i biljettintäkterna, eftersom det var ett gratisevenemang, säger Torgny. Siffran stämmer dock inte med de officiella publiksiffrorna, där operan uppger att nyårsevenemanget utanför operan lockade 12 000 gäster. Publiksiffror där man inte sålt biljett är grova uppskattningar. Dessutom är det kanske tveksamt att räkna folk som råkat stå utanför operan vid raketuppskjutningen på nyårsafton som sin publik.

I föregående årsredovisning skrev operaledningen att ”biljettintäkterna beräknas öka med 13 miljoner kronor från 2008 till år 2012”. Nu hänger det på det här året – fram till och med 2011 syns nämligen bara ungefär halva den ökningen. Trots den fina publikstatistiken får operan in 800 000 kronor mindre i biljettintäkter jämfört med 2010.

Stort plus i kanten får operan för att ha lyckats halvera sjukfrånvaron. Omorganisationen med utbytt ledning spelar troligen in en hel del, men det är inget man talar om längre. Istället låter det:
    – Vi arbetar mycket aktivt med friskvård och arbetsmiljö. En del anställda med långtidssjukskrivning har dessutom deltagit i rehabilitering som inneburit återgång till arbetet. 
    En annan stor skillnad som sticker ut är inventarierna i balansräkningen, nu värderade till närmare 29 miljoner kronor – tre gånger mer än 2009. Vilka stora investeringar har gjorts under 2011?
    – Vi byggde om scengolvet, satte upp en ny skylt på taket, renoverade en del repetitionslokaler i Gulan och åtgärder i foajén, däribland ett kombinerat café, shop och modern biljettkassa. Vi flyttade också vårt tryckeri till Fosie.
    Trots att operan själv investerat drygt 2 miljoner kronor utanför Stadsfastigheters uppdrag, vet man inte vad alla dessa investeringar kostat var för sig utan hänvisar till fastighetsbolaget.

Men där vet man inte heller och hänvisar till Service-förvaltningen på kommunen, som i sin tur behöver över en vecka för att kolla upp saken. Och när vi väl får svar specificeras inte ens hälften av de investeringar som gjorts för 21,8 miljoner kronor (se listan undertill).

Överhuvudtaget är öppenheten inte den bästa i allas vår opera. Offentliga handlingarna går inte att nå via huvudägaren Region Skåne. Vill man ta del av styrelseprotokoll får man begära ut dessa manuellt och vackert vänta tills någon på operan skickar. Operan publicerar inte heller, som andra verksamheter, sina årsredovisningar på hemsidan.

2012-05-26

LILL ERIKSSON

En del av operans investeringar på 21,8 mkr under 2011
* Nytt scengolv och elinstallationer för scen c:a 8 000 000 kr
* Renovering fettavskiljare 250 000 kr
* Utvändiga reparationer av tak och stuprör c:a 900 000 kr
* Invändigt underhåll golv och väggar m.m. c:a 750 000 kr
* Renovering av fontänen Tragos c:a 200 000 kr
* Ombyggnad av ventilation för orkesterdiket för att motverka draget c:a 300 000 kr
* Diverse mindre arbeten c:a 300 000 kr

       Kommentera artikeln!