Vi granskar regionens danshus –

Så skånsk är Skånes dansteater

eventnews granskning av evenemangsarrangörer i Öresundsregionen fortsätter. Efter en titt på Malmö operas årsredovisning undersöker vi nu ekonomin hos Skånes dansteater som har samma ägare – Region Skåne (90 %)

och Malmö stad.

GRANSKNING. Precis som operan får danshuset kommun-, region- och statsbidrag samt projektbidrag för att finansiera verksamheten i de egna lokalerna i Båghallarna i Västra hamnen och på operan. Som vid många andra kulturinstitutioner är det här en verksamhet som långt ifrån bär sig själv. Danshuset har funnits sedan 1995.

Sedan bolagsstarten 2006 har man fått närmare 186 miljoner kronor i offentliga bidrag, varav Malmö stad stått för 4 procent. Ändå är det här till stor del Malmös danshus. Sett till publik var bara var fjärde person turnépublik 2009. Förra året såg det bättre ut då 32 procent av publiken kom under de olika turnéerna. Dessa har gått i hela landet och utomlands, hur många av dessa som var skåningar kan danshuset inte precisera.

    Enligt vd och konstnärlig ledare Åsa Söderberg som haft jobbet sedan 2007 finns det ingen uttalad siffra på hur mycket man ska turnera i Skåne. Sedan hon tillträdde har regionbidragen fördubblats till 16 miljoner kronor förra året. För det har allmänheten fått dubbla antalet produktioner, 12 stycken under 2011. Och antalet föreställningar ökade med 40 procent till drygt 100 stycken, varav 60 procent var utanför Malmö.

I budgeten för 2012 beviljade regionen liksom förra året en ökning på ytterligare 1,4 miljoner kronor.

Tycker du att besöksstatistiken på turnéerna står i paritet till de ökade regionbidragen?
    – Ja, vi har blivit mer tillgängliga på turné. Det är mycket kostsamt att turnera, men man kan bestämma att det är värt det, säger Åsa Söderberg till eventnews.
Hur aktiva är ni – tar ni kontakt med alla de skånska kommunerna?
    – Nej, inte alla, utan knyter kontakter under utbudsdagar och genom föreningssamarbeten. Idag kommer vi till en tredjedel av de skånska kommunerna, men vi söker fler att turnera till. Sen beror det ju på mottagarkraften också, och det måste finnas en scen. Vissa kommuner är inte så glada över att vi ska spela överallt. Osby till exempel tappar publik om vi spelar hos grannarna i Hässleholm.

En tredjedel stämmer inte alls enligt årsredovisningarna. Förra året besökte Skånes dansteater bara 10 orter under turné, jämfört med 14 städer 2010. Men av dessa 10 var bara 7 skånska orter. Året innan besöktes endast 5 städer i de 33 skånska kommunerna. Men nationellt och internationellt sett börjar Malmöfieringen avta. Från att tidigare kört mindre än hälften av föreställningarna utanför Malmö, var cirka 60 av förra årets runt 100 föreställningar på annan ort – bland annat Bromölla, Helsingborg, Hässleholm, Lund och tyska Oldenburg samt Stockholm.   

Skånes Dansteater rapporterar olika publiksiffror i sina olika årsredovisningar. Ibland räknar man bara publik till föreställningar – förra året 20 900 personer, ibland även publik till andra aktiviteter. Men oavsett vilket minskade besöken förra året trots fler produktioner och föreställningar. I senaste styrelseprotokollet uppges mer turné och fler skolföreställningar som skäl till detta. Men enligt eventnews granskning ingår alla besöken i statistiken. Och det var fler besökare på turnéerna 2010.
    – Det beror på vilka städer man spelar i. Då turnerade vi till bland annat Helsingfors och Köpenhamn och det ger naturligtvis större publik än på en mindre skånsk ort, förklarar Åsa Söderberg.

Men borde inte besöken öka om ni ger fler föreställningar?
    – Det är inte givet. Så enkelt är det inte. Men det är ju målet. Dockplats 2010 var ett exceptionellt år, som inte funkar som riktmärke. Självklart vill vi ha ännu flera besökare, men vi åker till platser med mindre publik för att det är vårt uppdrag. Det är en svår balansgång och publiksiffrorna kommer variera från år till år, säger Åsa.

Skånes Dansteater räknar ändå 32 300 besökare* 2010, varav 18 560 uppskattas ha sett utomhusföreställningen Dockplats som var gratis. Huvudföreställningen ”Leap Second” förra året gick inte lika bra som succén ”Black Silk” med 11 400 besökare som ville höra Nightwish-hårdrock till dansen 2009. Drygt 4 000 färre besökare såg Leap Second förra året – vad tycker du om den satsningen?
    – Black Silk var en sanslös succé, men det visste vi inte innan. Det är för mycket gambling i att göra konst, för att veta om det går att göra samma succé igen. Det året fanns det ingen musikal på Malmö opera, så Black Silk blev årets musikal för dom som bara går en gång, säger Åsa som trodde redan från början att Leap Second inte skulle bli en jättesuccé.
    – Ja, man måste varva med annat ibland.

Det är detta varvande, förankrat i det kulturpolitiska uppdraget, som gör att danshuset går back mer än vartannat år. Efter de två förluståren 2007 och 2008 på totalt cirka 2 miljoner kronor gjorde bolaget 2,4 miljoner vinst 2009. Lika mycket förlorade man 2010. Även 2011 syns ett mindre negativt rörelseresultat. Kärnverksamhetens kostnader var fortfarande högre än intäkterna. Och biljettförsäljningen har gått kräftgång senaste åren. Vad har du för plan för att få snurr på ekonomin?
    – Vi är jätteduktiga på att hålla i våra pengar och vi klarar vår ekonomi. Det är vårt viktigaste mål, säger Åsa och låter förnärmad över frågan. Hon berättar om den omöjliga kalkylen att få 1 000 personer i publiken att betala för de 150-200 personer som engageras under en föreställningsdag. Till det kommer produktionskostnaden. 
    – Det är scenkonstens villkor.

Men borde inte dansteatern som alla andra verksamheter rätta munnen efter plånboken?
    – Det är inget konstigt utan ganska vanligt att gå back nästan 2,5 miljoner kronor som vi gjorde 2010. Det var helt enligt budget. Det skulle sett konstigt ut om vi hade gjort något annat än budgeterat, säger Åsa. Istället för att gå jämt upp under året, menar hon att ett gott år kan jämnas ut med ett övertrasserat år. Med den filosofin borde danshuset gå med rejäl vinst 2012, eftersom man sedan starten 2006 gått back med totalt 1,7 miljoner kronor, trots bidragen som ökats med 50 procent. Men det tror inte Åsa:
    –  Nej, det blir nog ett 0-resultat. Men det är svårt att säga eftersom det plötsligt kan komma en faktura på pensionspremier som man inte budgeterat för. Visst kan vi göra bottennapp med någon föreställning som alla andra. Då gäller det att jaga kostnader.

Sedan bolagsstarten 2006 har dansteatern spelat in endast 6 procent av intäkterna på 198,5 miljoner kronor, resten är bidrag. Förra året fick man 1,6 miljoner kronor av Malmö stad, 18,6 miljoner kronor av staten och drygt 16 miljoner kronor av Region Skåne. Regionala höjningen på 1,4 miljoner gavs för att täcka upp delar av miljonförlusten 2010, på grund av Dockplats 2010 och uteblivna sponsorbidrag. Mest biljetter genom åren sålde dansteatern 2009, till hårdrocksföreställningen ”Black Silk”. Mer än 3 miljoner kronor, motsvarande 9 procent av intäkterna, rullade in det året. Samtidigt var det ett av de år med lägst andel bidrag från Region Skåne (34 %, 11,4 miljoner kronor).

Hur kunde uppsättningskostnaderna minska så drastisktförra året - från 8 miljoner kronor 2010 till drygt hälften 2011 - trots ytterligare 3 produktioner och 40-talet fler föreställningar?
    – Det är för att Dockplats ligger sidan om som externa kostnader. Sen är det ju så att helt nya uppsättningar kostar mer. Och förra året gjorde vi en hel del gammalt. Då är alla förberedelser redan betalda.

Vad är det i posten ”övriga externa kostnader” som har ökat med 1,5 miljoner kronor sedan året innan?
    – Vår verksamhet ska inte gå med vinst. Eftersom vi fick en återbetalning av pensionspremier så tog vi beslut om att direktavskriva ombyggnaden av foajén. Dessutom har vi byggt ut företagshälsovården, berättar Åsa Söderberg.

Fotnot. *) 34 027 i årsredovisningen 2010.

Den 13 oktober är det urpremiär för höstens stora dansföreställning, Per Jonssons ”Unearth”, på Malmö opera så tills dess måste golvproblemet fixas. FOTO: M&E DESIGN

SKÅNES DANSTEATERS BIDRAG & RESULTAT

Dansteatern har lockat en årspublik på i genomsnitt 24 100 besökare. Bäst sålda föreställning, Black Silk på Malmö opera 2009, lockade tack vare Nightwishs (bilden) musik i genomsnitt 816 personer per föreställning - ungefär halva operasalongen.

FOTO: VILLE JUURIKKALA/Scene Nation/Spinefarm Records 2007

Personalstyrkan har legat runt 35 personer varje år. Efter specialåret med Dockplats 2010 har icke fast anställda minskats från 107 stycken till de vanliga 82. Personalkostnaden blir dock densamma eftersom lönerna var 1 miljon högre under Dockplatsåret än förra året vilket balanseras av pensionsåterbetalningen.

    Ombyggnaden av foajén kostade en miljon kronor. Arbetsmiljön i baren var tidigare under all kritik menar Åsa och ska nu ha förbättrats för de anställda - bland annat finns nu ett riktigt diskrum. Publiken får dubbla antalet toaletter – totalt sex stycken. Dessutom finns nu teknik i foajén för mindre evenemang som gör att man kan köra verksamhet där samtidigt som man använder tekniken på stora scenen.

Efter att Malmö operas scengolv renoverats för 8 miljoner kronor förra året har en arbetsgrupp från dansteatern varit där på inspektion. Det visade sig att golvet inte duger att dansa på. Sedan månader tillbaka har man diskuterat inköp av ett golv som kan läggas in när man dansar på operans stora scen.
Varför gjordes inte golvet dansdugligt när man ändå renoverade på operan?
    – Alla nybyggda  operor har separata dansgolv. Man kan inte kombinera teknikens krav med dansens. Dekor och scenteknik, med el i golvet kräver en viss stumhet, men dansarna behöver ett golv med svikt, säger Åsa. Hon har inte fått offerterna än, men uppskattar inköpet till en kvarts miljon kronor.
    – Kostnaden är ingen fara, den slås ut på många år. Mer problem är det med upphängningen. När det är löst kan vi diskutera vem som betalar, vi har ju samma ägare. Separata dansgolv brukar hängas i taket och rullas ned, men det vet man ännu inte hur man ska få till på Malmöoperan. Den 13 oktober är det urpremiär för höstens stora dansföreställning, Per Jonssons ”Unearth”, på Malmö opera så tills dess måste det fixas. Under en hel månad ska alla Skånes Dansteaters dansare jobba i föreställningen, ackompanjerade av operaorkestern som framför nyskriven musik.

Dansyrket är slitsamt. Men hur personalen mår på den skånska dansteatern redovisar man inte längre. Enligt uppgifter som eventnews tagit del av har sjukskrivningarna ökat och olyckor inträffat senaste året. Varför har sjukfrånvaron tagits bort från årsredovisningen?
    – Det finns inte längre något krav på att redovisa den, säger Åsa. Hur såg den ut förra året?
    – Den är lika låg som tidigare, men vi har en långtidssjukskriven i år. En av dansarna bröt benet i hemmet.
    Enligt tidigare officiella siffror gick sjukfrånvaron drastiskt upp från 0,6 procent 2008 till 2,2 procent året därpå, men minskade 2010 till 0,7 procent. De senaste åren har man inte rapporterat en enda långtidssjukskriven - förrän nu då 2012.

Om man blickar framåt vill ledningen på Skånes dansteater gärna se att det blir något av det digitaliseringsprojekt som kan sprida dansen till ny publik. Men enligt Åsa Söderberg har det inte hänt något efter den förstudie som gjordes i samband med regionens politiska beslut 2009, om digital distribution av olika föreställningar. Nu letar hon andra alternativ.
    – Vår utredning är lämnad till Kultur Skåne. För mig är det en tillgänglighetsfråga. Vi äger inte tekniken, men man kan nå människor som till exempel inom fotbollen. Jag vill ha olika dimensioner.
Ser du inga problem med konkurrensen mellan live och online?
    – Nej, alla vet att det är en skillnad. Men det måste ändå vara kvalitet på det som visas digitalt. Ett problem är att upphovsrätten inte tillåter digitala visningar. Många upphovsmän har trott att de ska tjäna pengar på digitaliseringen. Men jag tror inte det finns några pengar att hämta där, avslutar Åsa Söderberg. eventnews har ställt frågan vad som händer i ärendet till projektansvarig Cecilia Langemark, som fick rycka in som regionens tillförordnade kulturchef när Chris Marschall bytade jobb.

    – Förstudien presenterades för kulturnämnden som därefter gav förvaltningen i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi ska arbeta med frågan om ”digital distribution av regionalt producerad kultur”, säger hon. Kulturnämnden ska besluta om strategin efter sommaren, men den är ännu inte färdigställd enligt Langemark. Vad det är som tar så långt tid med strategiarbetet svarar hon däremot inte på.

2012-05-26

LILL ERIKSSON

Kommande säsong 2012/2013 hos Skånes Dansteater.

       Kommentera artikeln!