Vi testar
Nytt modernt jätteakvarium i Köpenhamn

Vi testar upplevelserna på nya Den Blå Planet i Köpenhamn.

När det blir för trångt att se några djur i akvarierna kan man gå ut och lufta sig med fika eller prova på att fiska i Öresund som ligger precis utanför anläggningen.

I den runda entrén möts man av en välvd filmduk.

Stingrockan ovan i bild är akvariets största fisk.

Pirayorna var inte så hungriga när eventnews utsända var på plats.

Efter ett tag blir man ganska mätt på fisk.

Dagligen dissikeras en bläckfisk som man kan få känna på. Och testa skriva med bläcket.

Det största akvariet innehåller över 4 miljoner liter vatten. Mer än hälften av allt vatten i hela anläggningen.

Se filmklipp från Den Blå Planet.

TESTAT. Visste du att en bläckfisk har tre hjärtan, egentligen är ett snigeldjur och att det inte är dess armar som man äter? Detta och mycket annat får man lära sig på Nordens största och mest moderna akvarium som nyligen öppnat vid brofästet i Köpenhamn.
     – På endast ett par månader har en kvarts miljon besökare varit här, så vi har redan nått budget med råge, säger PR-konsulten Christian Yssing. Målet är att locka 700 000 besökare om året och bli en av Danmarks fem mest besökta attraktioner.

I anläggningens 7 miljoner liter vatten simmar och lever 450 olika arter från hela världen, totalt cirka 20 000 fiskar och havsdjur. Av dessa är 17 000 nyinförskaffade, resten kommer från det gamla akvariet i Charlottenlund. Den som varit på Sea World i Florida kanske inte blir jätteimponerad av anläggningen som ändå haft en budget på runt 700 miljoner danska kronor. Både vithaj, späckhuggare och andra riktigt stora vattendjur saknas här.

Den största fisken blir hammarhajen, idag inte större än en stor torsk, men kan bli 3-4 meter om de trivs och överlever fångenskapen. Stolt visar man istället upp en 1,3 meter lång stingrocka, direktimporterad från Jakarta, som just nu är störst i det 16 meter långa tunnelakvariet. Man promenerar rakt igenom akvariet, precis som i Havets Hus i svenska Lysekil, med fiskar som rör sig överallt runt om en. Redan har anstormningen av besökare slitit hårt på det danska plexiglasgolvet. Det har blivit så repat att man knappt kan urskilja vad som simmar under ens fötter.

Annars är det det cirka 60 ton tunga panoramaglaset på 16 gånger 8 meter som håller mer än hälften av anläggningens vatten – drygt 4 miljoner liter. Framför, i de gjutna trappraderna nedanför ölbaren, kan man sitta länge och förundras över naturens fantastiska skapelser.
     Men hur påverkar upplevelserna vår naturliga miljö? På Den Blå Planet vill man inte uppge något om vattenförbrukning, klor- och saltförbrukning eller energiåtgång.
     – Vi har inte överblick över vår konkreta förbrukning ännu. Det är en komplex byggnad, med ett mycket komplext förbrukningsmönster, som kommer att justeras framöver, säger Christian Yssing. Han menar att akvariet måste vara i drift ett helt år innan man kan göra några första beräkningar.

Men vad gör ni för att hålla nere förbrukningen?

     – Vi kan rena allt vårt vatten en gång i timmen. Det håller nere behovet av att tillföra nytt vatten.

     Man renar med filter och UV-ljus. Nytt vatten hämtas direkt från Öresund i 1,6 kilometer långa rör.
     – Det är salt så vi behöver inte tillföra så mycket salt som om vi hade använt färskvatten.
     Vattnet används även till kylning av byggnaden sommartid vilket sparar ström jämfört med konventionell luftkonditionering. Men det behövs också rejält med värme till den fuktiga regnskogsavdelningen.
     –Vi använder så kallad ”naturlig ventilation” istället för mekanisk ventilation, fortsätter Christian.
Det är en teknik som går ut på att använda sig av naturliga energikällor i form av termik och vind för att skapa en kontrollerad luftväxling. Det är möjligt genom intelligent styrning av ventilationsluckor och både koldioxidutsläpp och energiförbrukning minskar.

Men så modern är ännu inte Den Blå Planet, att den energi som går åt för att driva hela anläggningen är klimatneutral.
    – När vi har överblick över vår strömförbrukning kommer vi att koldioxidkompensera genom att köpa från hållbara energikällor som till exempel vindkraft.
    Även vid de mindre tankarna får eventnews testgrupp stor behållning. Bland annat hos några bedårande sjöhästar, vid ett akvarium översållat av grodor och hos ett enormt stim småfisk som alla simmar runt runt åt samma håll. 
    

Den Blå Planet säger sig ha Europas största stim pirayor. Men nog också de mest beskedliga, även om flera av dem har tuggmärken i ryggen sedan de senaste måltiderna.
    – Det händer ibland i tumultet att de råkar bita varandra, men det läker snabbt, förklarar dagens matare. Inför matningsdags väntar även ett stim tätpackad publik tålmodigt i den tropiska värmen. Alla vill se pirayorna gå lösa på ett par rödspättor. Men rovfiskarnas slagsmål om maten, som man tidigare sett avgöras på några sekunder, uteblev. Pirayorna visade ett ljumt intresse för dagens lunch, bara några av dem åt av maten. Och publiken lämnade besviket föreställningen. Det finns massor av annat att titta, höra och känna på. Det man inte hinner innan mättnaden infinner sig efter några timmar, får man helt enkelt spara tills nästa gång.

Besökshysterin har slitit hårt på den nyanlagda gräsmattan som sluttar upp mot den läckert virvelformade byggnaden. Fötter springer även över satta plantor nedför den anlagda slänten ner mot stranden intill Kastrups småbåtshamn. Interiören är modernt minimalistisk, vackert ljussatt och det är lätt att hitta runt på de nästan 10 000 kvadratmetrarna. Våra yngsta testare reagerar på en nedsliten knappanordning i väggen – det krävs visst underhåll redan från öppningsdagen. Annars är det snyggt skyltat med basal fakta vid varje akvarium. Den som orkar får själv ta reda på mer eller lära ytterligare via pekskärmarna som finns här och var.

Infrastrukturen utvändigt runt om den aluminiumklädda byggnaden är långt ifrån färdig. Vägtrumlare står parkerade längs infartsvägarna och parkeringsplatserna har inte alltid räckt till eftersom p-området inte är klart än. När allt är färdigt ska det finnas akvariets 575 egna p-platser bakom betalbom, samt ytterligare 1 000-talet hos andra operatörer längre bort från anläggningen.

Det är undervisningssyftet som uppges vara den stora drivkraften. Liksom i det gamla akvariet finns det öppna vattenbad där besökarna kan röra vid danska havsdjur. Vi blir alla en smula mer kunniga om vattenlivet. Men bara för ovan nämnda bläckfiskdissikering får en bläckfisk om dagen sätta livet till. Det är alltid kluvet om utbildningseffekten är större än djurens lidande. Det är oundvikligt att inte tänka på hur djuren hade mått om de hade haft större utrymmen att röra sig på och hade fått vara ifred.

Hur säkerställer ni etiska inköp av nya djur, så att inte utrotningshotade bestånd skadas och känsliga platser exploateras?
    – Vi är medlemmar i Danish Association of Zoos and Aquaria, European Association of Zoos and Aquaria och World Association of Zoos and Aquaria. Medlemsskapen är bevis för att vi har en hög standard när det gäller djuretik, säger Christian och menar att hänsyn till djuren högprioriteras både när det gäller hotade och icke hotade arter.
    – De hotade arterna kan vi bara få genom samarbeten med andra akvarier och zoo, det är djur som fötts upp i fångenskap. Djuren säljs inte, utan byts eller skänks. Som zoo eller akvarium kan man därför inte tjäna pengar på att föda upp och sälja hotade arter. När vi köper in djur utanför våra samarbeten sker det alltid genom internationellt erkända djurhandlare och uppfödare. De är certifierade om de handlar med djur som kräver certifikat.

Hur många djur får man räkna med dör varje år i en så stor anläggning?
    – Det är mycket svårt att beräkna. Det beror på de arter som vi har och får. Några djur blir inte särskilt gamla, men vår australienska lungfisk har redan fyllt 50 år och kan bli mycket äldre än så, säger Christian Yssing. Det hänger på om man får sjukdomar eller parasiter i akvarierna.
    – Vi gör allt för att säkra att våra djur har de mest optimala livsbetingelserna, får det bästa fodret och vi behandlar alltid sjuka djur när det är möjligt.
    Hur det blir med kommande födslar på Den Blå Planet kan man inte heller uttala sig om.

       Kommentera artikeln!