Kurvan med avjämningsmassa går spikrakt upp och slår alla tidigare rekord. Men än så länge har branschen ingen utsläppsstatistik, trots att man lovar klimatneutral verksamhet 2045.

Källa: GBR

Nollutsläpp mål för golvbranschen, men utsläppen är hemliga

Avjämningsmassa är en tung klimatpost i golvbranschen. Men hur stor del av klimatbelastningen står golvutjämningen för och hur hanterar tillverkarna den? Det har rått delade meningar hur man ska räkna och vilken färdplan som ska gälla framåt - trots att byggbranschens mål om nettonollutsläpp 2045 redan anammats.

INTRÅNG. På Fossilfritt Sveriges (regeringens samordnande organisation) årskonferens i slutet av oktober 2022, fick energi- och näringsminister Ebba Busch ta emot färdplaner från 22 branscher. Samtliga, utom flyget och sjötransporter, meddelade att de kommer nå målet innan 2045. Enligt Jenny Adnerfall, hållbarhetsansvarig på Golvbranschen, GBR, antog stämmorna Fossilfritt Sveriges initiativ redan 2020. Men fortfarande saknas både officiell utsläppsstatistik och en egen färdplan.
− Målet är att GBR:s entreprenörer och leverantörer har nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Första delmålet är kartläggning av utsläpp och första steget i vår egen färdplan har varit att gemensamt mäta och kartlägga våra befintliga utsläpp. För att kunna göra det på ett standardiserat branschgemensamt sätt behöver vi först komma överens om hur vi ska mäta, säger hon.

Ett projekt startades tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet för att utreda detta. Tanken är att golvbranschen ska kunna leverera sitt totala koldioxidresultat varje år, för att kunna följa utvecklingen och justera stöd och insatser till företagen.
− Projektet är i sitt slutskede och slutsatserna diskuteras nu i vår hållbarhetskommitté och i vår styrelse, fortsätter Jenny Adnerfall.

Avjämningsmassans succé gör klimatbelastningen mer akut
Ansvarig projektledare på IVL är Filip Sandkvist.
− GBR vill identifiera väsentliga källor till utsläpp och potentialen för att sänka klimatpåverkan. I studien har vi undersökt ytskikt i plast/vinyl, linoleum, trä, laminat, textil och gummi. Vi har också undersökt de material som används för installation, olika typer av lim för textil-, linoleum-, plast- och trägolv, hårdvaxolja, golvfoam, ångspärr och avjämningsmassa, fortsätter Filip Sandkvist.

Enligt honom utgör sistnämnda massa en stor klimatbelastning på grund av mycket stora försäljningsvolymer.
− I stora drag visar våra resultat att avjämningsmassan står för en stor del av GBR:s klimatpåverkan, både avseende branschens totala klimatpåverkan och per installerad yta ytskikt - uppskattningsvis 10-15 procent av branschens totala koldioxidutsläpp, säger han.
Det är cementen i avjämningsmassan som är den stora klimatboven.
− Transport är också betydande, men inte högre än materialtillverkningen, säger Filip Sandkvist.

IVL-projektet är samfinansierat, lika mycket av GBR som SIVL, Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning. Man har endast gjort beräkningar för 2021 och det finns inga prognoser framåt.
− Vi formulerar heller inte själva klimatfärdplanen, det hör till branschens fortsatta arbete. Däremot har vi lyssnat in och sammanställt branschens egna förslag på åtgärder inom områden med högst klimatpåverkan. Låg cementhalt är en del av detta, men även begränsad klimatpåverkan från transport. Vår rapport är ute för genomläsning hos GBR, efter det ska den tillbaka till IVL för slutligt godkännande och sedan publicering. Jag hoppas att det blir innan jul, fortsätter Filip Sandkvist.

Massa ökar, spackel och golvbruk minskar
Totala marknaden för golvavjämning ökade igen efter pandemin med drygt tre procent förra året, till 316 000 ton. Det är avjämningsmassan som står för marknadens ökning, där går kurvan spikrakt uppåt och slår alla tidigare rekord. Förra året ökade volymen med nästan sex procent jämfört med innan pandemin 2019 (11 % jämfört med pandemiåret 2020). 
Medlemskap i GBR ska borga för aktivt hållbarhetsarbete, ytterligare miljö-, och hållbarhetskrav ställs på de företag som väljer auktorisering. Den baseras på ISO 9001, ISO 14001, ISO 26000 samt FN:s globala hållbarhetsmål och ska följas upp av revisor vartannat år.

Martin Erlandsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, har skrivit flera rapporter om byggandets klimatpåverkan. Byta till hållbara bindemedel och använda mindre cement är det bästa sättet att minska klimatpåverkan enligt honom. Cementugnarna eldades 2015 med två tredjedelar kol och fortfarande används betydligt mer fossilt än förnybart bränsle. Andra sätt är att bygga med mindre material och göra tunnare konstruktioner. Chalmersforskaren Ida Karlsson såg stor potential för utsläppsminskningar, i en studie publicerad förra året, baserad på byggindustrins färdplaner.
− Det finns en generell uppfattning att det blir dyrare att bygga klimateffektivt, en tes som vi hoppas utmana vetenskapligt, säger hon.
Men hon tror man kan behöva utnyttja negativa utsläpp eller att binda in kol i byggnaderna till 2045 för att nå nettonoll.

Så hanterar tillverkarna klimatbelastningen

Saint-Gobain Weber är auktoriserad leverantör som tillverkar golvavjämning. Företagets forsknings- och utvecklingschef Anders Anderberg medger att avjämningsmassan är en betydande klimatpost.
− Det är stora volymer det handlar om och bindemedlet utgörs huvudsakligen av cement som har ett högt klimatavtryck. Hur mycket som behövs varierar, men kan ligga runt 15 procent, säger han.
Volymökningen förklarar han med att avjämningsmassa nu används i fler applikationer och läggs i tjockare skikt, bland annat för att kunna gjuta in installationer.
− Det finns konkurrerande lösningar, men vi har lyckats visa att detta är det mest konkurrenskraftiga alternativet, säger Anders Anderberg.

I betongbranschen har man börjat dryga ut cementen med restprodukter som till exempel flygaska eller växtaska.
Fungerar inte det för er?
− Jo, det gör det, det finns jättemånga intressanta projekt inom detta område. Vi har dock valt att ha ett stort fokus på innemiljön och har därmed varit mer restriktiva, för att det inte ska uppstå emissioner och dofter som kan påverka arbets- och innemiljön. Vi jobbar även med produktoptimering för att minska klimatpåverkan, att använda mindre andel jungfruliga material, att hitta cirkulära flöden och smarta lösningar för att inte använda så mycket material, bland annat genom nya konstruktionslösningar, fortsätter Anders Anderberg.

Forskaren Otto During vid RISE har hjälpt betongtillverkare att halvera mängden cement och ersätta med växtaska.
− Det luktar inte mer än vad naturligt berg luktar, i princip inte alls och inte heller någon förändring av lukten. Men flygaska från kolkraftverk kan lukta om man använt ammoniak eller urea för kväverening av rökgaser. Jag tvivlar på att golvbranschen har någon som helst erfarenhet av microsilica från växtriket, som vi använt oss av. Det produceras inte i Sverige. För några år sedan var vi först med att importera det till Sverige och mig veterligen har ingen annan gjort det, säger han.

Enligt Saint-Gobain Weber började man arbeta med sina klimatavtryck 2010 och har sedan dess försökt hitta de bästa råvarorna, men också att tänka helt nytt.  
− Till exempel införa biobaserade råmaterial, som bioaska från trä, ris och lignin. Det tog fem år att sänka klimatavtrycket 5-20 procent beroende på produkt, säger Anders Anderberg.

Enligt byggbranshens färdplan som nyligen lämnats till regeringen ska man alltså ha nettonollutsläpp innan 2045. Saint-Gobain Weber har ingen egen hållbarhetsredovisning utan hänvisar till Saint-Gobain Swedens, som endast anger en 40 procentig reducering av koldioxid mellan 2017 och 2030.     
− Jag hade önskat att vi hade kommit längre, men jag tycker ändå vi i golvbranschen har gjort ett bra jobb och är igång. Medvetenheten finns bland aktörerna, men det är en utmaning att detta inte prioriteras ute i byggprojekten. Miljöfrågan faller tyvärr ofta undan för prisfrågan, särskilt det senaste året när det har varit stora utmaningar med prishöjningar. Det måste finnas en nytta för leverantörer att göra det här så att utvecklingen drivs framåt - forskning och utveckling kostar, fortsätter Anders Anderberg.

Redovisar inte utsläpp och hållbarhet
Få, om någon, tillverkare av golvavjämning, har en egen hållbarhetsredovisning där man kan följa hela verksamhetens utsläppsstatistik. Man hänvisar till varje produkts miljödeklaration, EPD.

Enligt IVL är miljöinformation viktig för många led i ett hållbart samhällsbyggande och har tagit fram officiella databaser både för EPD:er och byggvarudeklarationer (se faktaruta) med kompletterande miljöinformation.

− Det första man tittar efter är koldioxidavtrycket, men det är inte så enkelt som man tror, det går inte jämföra rakt av. Till exempel beror det på hela konstruktionslösningen och hur mycket man behöver använda av produkten. Det är komplicerat att göra fullständiga jämförelser, det är ett specialistområde som kräver kunskap, säger Anders Anderberg.

Få tillverkare vill berätta hur de konkret ska minska klimatbelastningen.
− Vi kommer jobba mycket med bindemedel och att ersätta jungfruligt material med återvunnet material. Vi arbetar även med att minimera och återvinna vårt avfall så att det går från att vara kostnad och miljöbelastning till att bli en tillgång. Nyckeln för att vi ska lyckas är att vi samarbetar gemensamt i branschen längs hela värdekedjan, säger Anders Anderberg.

Inte heller Peter Forsberg, FoU-, kvalitet- och miljöansvarig hos tillverkaren Kiilto AB, vill berätta om sitt företags produktionsvolymer, totala koldioxidutsläpp eller hur stor andel som avjämningsmassan står för. Trots att kunderna vill veta.
− Miljöfrågan har gått från att vara intressant till en kritisk fråga. Så vårt miljöarbete är jättehögt prioriterat, med högt fokus på CO2 jämfört med tidigare när det främst låg på kemiskt innehåll. Vi vill reducera klimatbelastningen och jobbar med att ta fram nya produkter och förbättrar befintliga, säger Peter Forsberg.

Varför är tillverkare då så hemliga om detta?
− Kunder är intresserade av företaget som helhet, men sådant diskuteras i avtalssamarbeten. EPD:er finns och det är dem vi konkurrerar med. Det är en utmaning med nya standarden som kom 2019, med nya beräkningsunderlag för samma recept som tidigare - det går inte att direkt jämföra produkternas CO2-profiler, GWP, mellan olika versioner av standarden. Det skulle behövas tydligare övergångsfaser. Produkter fick plötsligt avsevärt högre koldioxidvärde enligt den nya standarden. Kunden tittar ju inte vilken version av standarden vi använt, så det blir en hel del missförstånd. Nu har Boverket en skrivning om detta som vi kan hänvisa till, fortsätter Peter Forsberg.

Han medger att cementen står för ”en stor andel” av företagets koldioxidutsläpp.
− Vi tittar på möjligheterna att ersätta med mer hållbart bindemedel, men rent kemiskt är detta väldigt komplexa produkter, jämfört med betong. Vi jobbar på andra sätt, optimerar recepten, men hur är inget som vi kommunicerar öppet. Recepten är affärshemligheter.

Kan man jobba med vattenmängden?
− Ja, men det kan få andra konsekvenser för prestandan. Golvavjämningsmassor har mycket läggningsteknisk funktionalitet, man ska kunna lägga väldigt tunna skikt, som ska bli helt släta och då har vattenhalten stor betydelse, säger Peter Forsberg. 

Företaget har ett miljöprogram sedan flera år tillbaka, egna processen i verksamheten, alltså produktionen och inköpt energi, scope 1 och 2, ska vara klimatneutral senast 2028.
− Vi använder 100 procent förnyelsebar el, så vi har väldigt låga utsläpp i Sverige. Vi har EPD:er för de flesta av våra produkter, enligt dem ger produktionen i Sverige 0,0001 kilo koldioxidekvivalenter per kilo produkt , säger Peter Forsberg.
Men inte förrän 2050 räknar Kiilto med att ha helt klimatneutral verksamhet.
− Råvaruproduktionen utomlands är svår att styra, säger Peter Forsberg.

Hur viktig är klimatfrågan för kunderna?
− I miljöprioriterade projekt är vårt hållbarhetsarbete helt avgörande, de senaste två tre åren har det fått mycket större betydelse. I andra projekt, kan det vara det sista avgörandet om allt annat är lika, men om jag ska generalisera är det fortfarande teknisk prestanda, tid och pengar som prioriteras, säger Peter Forsberg.

Tonar ned sin klimatpåverkan

Oscar Jäderlund är ordförande i GAGG, Golvavjämningsgruppen inom Golvbranschen, vid sidan av sitt arbete som kvalitets- och utvecklingschef hos tillverkaren Combimix AB. Han kan inte, som IVL gör, gå ut med hur stor andel av golvbranschens koldioxidutsläpp som kommer från avjämningsmassan, utan tonar tvärtom ned klimatavtrycket.
− Den står för en mindre del av hela golvbranschens samlade klimatpåverkan, säger han och menar att belastningen från polymera golvmaterial, tillverkning på flera olika håll i världen och underhåll av ytmaterial inte är försumbar.

− Golvavjämningen ska sitta 50 år eller längre, medan en matta kanske är avsedd att hålla kortare tid. Det är betydande volymer golvavjämning, därmed ska vi arbeta med klimatbelastningen. Golvbranschen har förbundit sig till byggbranschens färdplan och vi avser att följa den. Det är upp till varje enskild aktör att skaffa sig bättre underlag och siffror. Med IVL-projektet kan vi komma vidare och visa på en utsläppsminskning. Vi är väldigt nära att ha officiella siffror, säger Oscar Jäderlund.

Det är inte helt enkelt att räkna ut klimatutsläpp.
− Avjämningsmassa används i varierande skiktstorlek, det är svårt att beräkna. Och den läggs tjockare än en matta, som ju alltid anges i kvadratmeter. Om alla hade använt samma enhet hade det varit lättare, fortsätter Jäderlund.

Något vidare klimatsamarbete på produktnivå inom byggbranschen, som till exempel med betongsidan, förekommer inte enligt GAGG. Där är produkterna mer homogena och inte lika komplexa som golvavjämning menar Oscar Jäderlund.

Hur hanterar Combimix avjämningsmassans klimatbelastning?
− Vi arbetar kontinuerligt med att optimera produktens tillverkning och sammansättning – på olika sätt med bindemedel, de har störst påverkan, säger han.

Enligt honom ska GBR-anslutna tillverkare av golvavjämning följa branschens överenskomna färdplan. Några egna mål och planer drivs inte av GAGG vad gäller avjämningsmassa.
− Vi tar fram siffror och underlag för att kunna driva branschens hållbarhetsarbete vidare. Utan en gemensam grund är det svårt att göra relevanta jämförelser. Fokus för de kommande åren är att kunna redovisa en tydligt minskande trend vad gäller växthusgaser. Med baslinjen snart på plats, med det arbete som redan görs på produktnivå av enskilda tillverkare och det ökade fokus på klimatfrågan som blir naturligt i den konkurrenssituation som uppstår, är jag övertygad om att Golvbranschen har goda möjligheter att följa färdplanen - trots en heterogen produktflora med vitt skilda materialslag, råvaror, produktionssätt och produktionsländer, säger Oscar Jäderlund.

Artikeln beställdes av Golvbranschens tidning Golv till Tak för publicering i årets sista nummer, med temat klimat och hållbarhet. Efter intervjuerna återkom flera av de medverkande branschpersonerna med egna, ej efterfrågade, texter till min artikel. Jag lämnade in denna, min egen version, utan de strykningar och ändringar som företagen önskade. Trots att artikeln är skriven utifrån beställningens frågeställningar och önskemål publicerades den aldrig av branschtidningen. Först efter flera påstötningar svarade chefredaktören att det berodde på "flera olika anledningar", utan att precisera närmare.

”Hur är inget som vi kommunicerar öppet. Det är affärshemligheter”

”Avjämningsmassa har en låg klimatpåverkan i förhållande till andra materialtyper som används vid installation och som har inkluderats i studien, men används i stora volymer”, säger Filip Sandkvist, projektledare på IVL. Foto: Privat 

FAKTA - Fossilfritt Sverige
Startades på initiativ av regeringen 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris och samlar företag, kommuner, regioner och organisationer som ställer sig bakom deklarationen om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Nu har 22 näringslivsbranscher lämnat in sina färdplaner till regeringen om hur de ska klara målet med fossilfri verksamhet senast 2045.

Forskaren Otto During vid RISE har hjälpt betongtillverkare att halvera mängden cement och ersätta med växtaska:

− Jag tvivlar på att golvbranschen har någon som helst erfarenhet av microsilica från växtriket, som vi använt oss av, säger han. Foto: Privat

”Avjämningsmassan står för en stor del av Golvbranschens klimatpåverkan”

FAKTA – EPD, GHG & EPD

Environmental Product Declaration, EPD, är ett företags miljövarudeklaration för en produkt eller tjänst. Den ska visa miljöpåverkan under hela livscykeln i ett oberoende verifierat dokument, för att kommunicera produkters miljöprestanda till kunder och andra intressenter. Tanken med det internationella EPD-systemet är att ge kvalitetssäkrad och jämförbar information kring miljöprestanda.
En EPD anger bl a hur många koldioxidekvivalenter som en produkt genererar i samband med framtagning, råvaruutvinning, råvaruproducentens utsläpp, transporten till fabrik och fabrikens utsläpp. Måttet GWP, Global warming potential, anges i koldioxidekvivalenter per kilo produkt.
I databasen environdec kan vem som helst söka fram olika produkters EPD:er. Antalet ökade med 200 procent åren 2019-2021, till 3 600 registrerade EPD:er.
I databasen eBVD kan man söka fram byggvarudeklarationer som innehåller kompletterande miljöinformation som tex kemiskt innehåll, återvinningsbarhet m.m.

Green House Gas Protocol Corporate Standard, GHG, är en av flera standarder för utsläppsberäkningar. Man skiljer på organisationens organisatoriska och operativa gränser och rapporterar i tre delar:
Scope 1 – de utsläpp som sker i den egna direkta verksamheten, till exempel bränsleförbränning och utsläpp från egna fordon.
Scope 2 – indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.
Scope 3 – övriga indirekta utsläpp från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor m.m. som organisationen inte kontrollerar.
Rapporteringen liknar den i ISO Standard 14064–1 och båda standarderna bygger på Kyotoprotokollet.

Källa: Naturvårdsverket

”Hur är inget som vi kommunicerar öppet. Det är affärshemligheter”